{"id":2972343,"date":"2026-06-17T06:38:11","date_gmt":"2026-06-17T06:38:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.swedtrain.org\/?p=2972343"},"modified":"2026-06-17T06:38:11","modified_gmt":"2026-06-17T06:38:11","slug":"swedtrain-i-altinget-forskning-kravs-for-att-fa-bukt-med-jarnvagens-underhallsskuld","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/swedtrain-i-altinget-forskning-kravs-for-att-fa-bukt-med-jarnvagens-underhallsskuld\/","title":{"rendered":"Swedtrain i Altinget: ”Forskning kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 bukt med j\u00e4rnv\u00e4gens underh\u00e5llsskuld”"},"content":{"rendered":"

L\u00e4s en kortare version av debattartikeln p\u00e5 Altinget.se<\/a>.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Regeringen halverar forskningen – urholkar miljardsatsningar i infrastrukturen<\/h2>\n\n\n\n

Sverige ska investera 1 171 miljarder i infrastrukturen, men samtidigt halveras anslagen till forskning och innovation i den nationella planen. Det \u00e4r en strategisk felprioritering som leder till felinvesteringar, minskad teknikutveckling och v\u00e4xande kompetensbrist. Problemet ber\u00f6r hela transportsystemet, men f\u00e5r s\u00e4rskilt tydliga konsekvenser inom j\u00e4rnv\u00e4gen. Det skriver branschorganisationen Swedtrain, som
samlar teknikleverant\u00f6rer, konsulter och ledande l\u00e4ros\u00e4ten inom j\u00e4rnv\u00e4gssektorn.<\/p>\n\n\n\n

I den nya nationella planen f\u00f6r infrastrukturen 2026-2037 sk\u00e4r regeringen ov\u00e4ntat ner anslagen till forskning och innovation inom transportinfrastrukturen med n\u00e4ra 50 procent \u2013 fr\u00e5n 7,4 till 4 miljarder kronor. Det sker samtidigt som regeringen planerar historiskt stora investeringar f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla och rusta upp infrastrukturen. <\/p>\n\n\n\n

Forskning utg\u00f6r grunden i innovationskedjan. Det \u00e4r genom forskning som ny kunskap skapas och framtidens l\u00f6sningar utvecklas, samt oms\u00e4tts i \u00e5tg\u00e4rder som faktiskt ger avsedd effekt. Utan b\u00e4ttre teknikutveckling, materialinnovationer, analysmetoder och nya arbetss\u00e4tt blir infrastruktursatsningar b\u00e5de dyrare och l\u00e5ngsammare. F\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gens del \u00e4r systemets utveckling och resiliens starkt beroende av forskning som bedrivs vid svenska universitet och h\u00f6gskolor. Idag finansieras en v\u00e4sentlig del av denna forskning genom offentliga medel fr\u00e5n den nationella planen.<\/p>\n\n\n\n

Forskning avg\u00f6r om trafiken st\u00e5r still eller rullar vidare<\/h3>\n\n\n\n

Vid den stora ursp\u00e5rningen av ett malmt\u00e5g p\u00e5 Malmbanan vid Vassijaure 2023 kostade varje dag av avst\u00e4ngning miljoner. P\u00e5 grund av vinterf\u00f6rh\u00e5llanden var det samtidigt om\u00f6jligt att inspektera banan fullt ut. Med st\u00f6d av ny forskning kunde experter ta fram en avancerad riskanalys av sp\u00e5rets tillst\u00e5nd, trots bristande insyn. Det gjorde det m\u00f6jligt att \u00e5terstarta trafiken tidigare och p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt. Besparingen uppskattas till omkring 250 miljoner kronor.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat exempel g\u00e4ller skador p\u00e5 t\u00e5ghjul. Tidigare ledde hjulskador ofta till kraftiga hastighetsneds\u00e4ttningar och omfattande inspektioner, eftersom det saknades exakt kunskap om hur skadorna p\u00e5verkade sp\u00e5r och fordon. Genom forskning vet vi idag betydligt mer om vilka skador som \u00e4r kritiska, vilket har lett till kraftigt minskade trafikst\u00f6rningar tack vare l\u00e4gre hastighetss\u00e4nkningar och l\u00e4ttade krav p\u00e5 inspektion av sp\u00e5r. Det ger en \u00e5rlig samh\u00e4llsekonomisk besparing p\u00e5 minst 50 miljoner kronor.<\/p>\n\n\n\n

Tredje exemplet g\u00e4ller underh\u00e5ll av v\u00e4xlar. Att v\u00e4rma upp v\u00e4xlar s\u00e5 att de fungerar \u00e4ven vintertid kan kosta upp till 90 000 kronor per \u00e5r och v\u00e4xel, totalt f\u00f6rbrukar Sveriges uppv\u00e4rmda v\u00e4xlar cirka 130-200 GWh el per \u00e5r. Inom ramen f\u00f6r ett forskningsprojekt har en ber\u00e4kningsmodell tagits fram f\u00f6r att optimera uppv\u00e4rmningen, med potential att minska energianv\u00e4ndning med 20-30 procent, eller upp till 70 % vid anv\u00e4ndning av geotermisk uppv\u00e4rmning. <\/p>\n\n\n\n

Sm\u00e5 forskningsmedel – enorm samh\u00e4llsnytta<\/h3>\n\n\n\n

Forskning \u00e4r med andra ord en av de mest kostnadseffektiva investeringarna vi kan g\u00f6ra. <\/p>\n\n\n\n

Detta bekr\u00e4ftas \u00e4ven av Vinnova, som visade att ett enda av Sveriges forskningscentrum inom j\u00e4rnv\u00e4g kan skapa samh\u00e4llsekonomiska nyttor p\u00e5 uppemot 1,4 miljarder kronor per \u00e5r. Den samlade nyttan fr\u00e5n alla svenska forskningscentrum \u00e4r d\u00e4rmed betydligt st\u00f6rre.<\/p>\n\n\n\n

Utan r\u00e4tt kunskapsunderlag \u00f6kar risken f\u00f6r felprioriteringar<\/h3>\n\n\n\n

Samtidigt som forskningsanslagen ska halveras st\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4gen inf\u00f6r stora teknikskiften. Teknologier s\u00e5som AI, avancerad digitalisering, cybers\u00e4kerhet och 6G f\u00f6rv\u00e4ntas spela en avg\u00f6rande roll f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gssystemet och bidra till systemets kapacitet, robusthet, drifts\u00e4kerhet och h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n

Men ny teknik utvecklas inte av sig sj\u00e4lv, och den kan inte heller inf\u00f6ras effektivt utan forskning. Utan en stark forskningsbas \u00f6kar risken f\u00f6r:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • trafikst\u00f6rningar p\u00e5 grund av suboptimal underh\u00e5llsplanering<\/li>\n\n\n\n
  • felinvesteringar i teknik som inte fungerar i praktiken<\/li>\n\n\n\n
  • dyra omtag n\u00e4r system inte \u00e4r kompatibla<\/li>\n\n\n\n
  • l\u00e5ngsam implementering som urholkar nyttan av investeringarna<\/li>\n\n\n\n
  • satsningar som \u00e4r samh\u00e4llsekonomiskt ol\u00f6nsamma<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

    J\u00e4rnv\u00e4gssektorn tappar kraft n\u00e4r utvecklingsresurserna minskar<\/h3>\n\n\n\n

    Svensk j\u00e4rnv\u00e4gsindustri utvecklar teknik och driver innovation \u2013 ofta i n\u00e4ra samverkan med akademin. N\u00e4r forskningsanslagen minskar f\u00f6rs\u00e4mras den samverkan. Det inneb\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

      \n
    • f\u00e4rre gemensamma utvecklingsprojekt<\/li>\n\n\n\n
    • s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att kommersialisera nya l\u00f6sningar<\/li>\n\n\n\n
    • minskad innovationskraft och f\u00e4rre nya f\u00f6retag, jobb och exportm\u00f6jligheter<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

      Men det stannar inte d\u00e4r. Hela j\u00e4rnv\u00e4gssektorns kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, \u00e4ven Trafikverkets, \u00e4r beroende av starka och l\u00e5ngsiktiga forskningsmilj\u00f6er. N\u00e4r anslagen minskar, tappar universitet och h\u00f6gskolor personal, kunskap och med det \u00e4ven utbildningskapacitet f\u00f6r framtidens ingenj\u00f6rer inom signalteknik, anl\u00e4ggning, konstruktion, byggteknik, elektroteknik, maskinteknik och mycket mer. N\u00e4r den typen av kompetens f\u00f6rsvinner tar den decennier att \u00e5terskapa.<\/p>\n\n\n\n

      Att dra ner p\u00e5 forskningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 att dra ned p\u00e5 hela sektorns kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning och l\u00e5ngsiktiga utvecklingskraft.<\/p>\n\n\n\n

      Fel prioritering i avg\u00f6rande l\u00e4ge<\/h3>\n\n\n\n

      Regeringens m\u00e5l att \u00e5terta j\u00e4rnv\u00e4gens underh\u00e5llsskuld till 2050 kommer inte att n\u00e5s med enbart mer pengar. I nationella planen lyfter regeringen sj\u00e4lv fram att forskning och innovations\u00e5tg\u00e4rder ska m\u00f6jligg\u00f6ra att ny kunskap snabbare kommer till nytta i transportsystemet f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra effektivitet och kostnadskontroll, s\u00e4rskilt inom j\u00e4rnv\u00e4gsunderh\u00e5llet. I det l\u00e4get \u00e4r det en strategisk felprioritering att halvera anslagen till forskning och innovation.<\/p>\n\n\n\n

      Regeringen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ompr\u00f6va beslutet. F\u00f6r utan forskning riskerar den nationella planen inte bara att bli sv\u00e5rare att genomf\u00f6ra, utan ocks\u00e5 leda till s\u00e4mre resursutnyttjande. Resultatet blir mindre infrastruktur f\u00f6r pengarna \u2013 tv\u00e4rt emot infrastrukturminister Andreas Carlsons egen ambition.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      L\u00e4s en kortare version av debattartikeln p\u00e5 Altinget.se. Regeringen halverar forskningen – urholkar miljardsatsningar i infrastrukturen Sverige ska investera 1 171 miljarder i infrastrukturen, men samtidigt halveras anslagen till forskning och innovation i den nationella planen. Det \u00e4r en strategisk felprioritering som leder till felinvesteringar, minskad teknikutveckling och v\u00e4xande kompetensbrist. Problemet ber\u00f6r hela transportsystemet, men […]<\/p>","protected":false},"author":9,"featured_media":2972346,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-2972343","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyhet"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2972343","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2972343"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2972343\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2972349,"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2972343\/revisions\/2972349"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2972346"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2972343"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2972343"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swedtrain.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2972343"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}