Svensk industri behöver klimatsmarta transporter
Sveriges miljömål, näringslivets beroende av effektiva transporter och bristerna i järnvägssystemet visar varför en gemensam vision för järnvägen behövs. Dagens transportsystem saknar de förutsättningar som krävs för att genomföra en rejäl ökning av antalet hållbara transporter. Vi visar nu hur de kan fördubblas fram till år 2050. Detta skriver Björn Westerberg, vd Branschföreningen Tågoperatörerna, Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna och Staffan Håkansson, vice ordförande SWEDTRAIN i en debattartikeln i Dagens Samhällen den 13 april.
Sverige har under lång tid varit en industrination i världsklass och kunnat behålla positionen tack vare stora naturtillgångar och innovationer. Men gamla meriter tar oss inte framåt, industrin måste fortlöpande utvecklas och effektiviseras.
Industrin är beroende av järnvägen. Att företag kan transportera varor till exportmarknaden är avgörande för att Sverige ska kunna behålla den framgångsrika jobbskapande industri vi har i dag, det är grunden för finansieringen av den gemensamma välfärden.
Godstransporter är i allt större utsträckning en integrerad del i industrins förädlingskedjor. För delar av basindustrin är järnvägen det enda alternativet, exempelvis för transporter av malm och stålämnen över långa sträckor. För andra delar av näringslivet är godsjärnvägen en viktig del av den totala logistiken där även båt och lastbil ingår.
Utveckling av handel och godstransporter är tätt sammankopplade. Samtidigt befinner sig den svenska industrins produktionsanläggningar i utkanten av en global marknad vilket gör transportsystemet till en akilleshäl. Ska svensk industri behålla sin position på världsmarknaden krävs att även transportsystemet håller världsklass.
Enligt Trafikverkets prognoser förväntas järnvägen tappa marknadsandelar. Förklaringen ges i höjda banavgifter och kapacitetsproblem. En minskning kan dock ifrågasättas ur både efterfråge- och hållbarhetsperspektiv. Prognosen ska därför ses som en varningsklocka för vad som kan ske om åtgärder inte genomförs.
Sveriges klimatmål för transportsektorn år 2050 innebär att nettoutsläppen av klimatgaser ska ner till en nivå nära noll. För att lyckas krävs en förändring av vårt förhållningssätt till transporter och planering. Vägtrafikens utsläpp behöver minskas och en ökad andel gods behöver flyttas från väg till järnväg och sjöfart. Dagens transportsystem saknar dock de förutsättningar som krävs för att möjliggöra en större växling mot hållbara transporter.
På vårt uppdrag har Sweco tagit fram en rapport, ”Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter” som visar på behoven av åtgärder och investeringar för att ge järnvägen förutsättningar att möta den ökade efterfrågan på transporter. Genomförs förslagen är vår bedömning att transportarbetet för gods på järnväg kan öka med 100 procent fram till år 2050. Det innebär att järnvägens andel av det totala transportarbetet kommer att öka från dagens 24 procent till 30 procent. Helt i linje med regeringens och riksdagens mål om att minska transportsektorns klimatpåverkan.
I rapporten lyfter vi fram två förslag för att nå målen:
- Trafikverket behöver upprätta en nationell underhållsstrategi för att säkerställa en lägsta nivå för järnvägen. Underhåll och nyinvesteringar har inte hållit samma takt som trafikutvecklingen och bristerna i järnvägssystemet blir allt mer påtagliga.
Regeringen beslutade under våren 2014 om en ny nationell plan för transportsystemet 2014–2025 och det talas om historiska satsningar på infrastruktur. Planen innehåller dock inte de åtgärder som krävs för att möta framtida efterfrågan. Sedan planen presenterades har dessutom drifts- och underhållsfrågorna fått ökat fokus. Trafikverket konstaterar i dag att kostnaden för att återställa järnvägens funktionalitet och eliminera eftersläpande underhåll är så stor att den inte ryms inom ramen för gällande nationella plan.
- Sverige behöver en nationell plan för näringslivets godstransporter. Trafikverket bör med stöd av operatörerna och berörda aktörer upprätta en nationell flerårig plan för trimnings- och marknadsåtgärder i syfte att öka tillförlitligheten för godstransporter.
Järnvägen är, till skillnad från andra transportslag, ett storskaligt och sammanhängande system där många funktioner och aktörer måste samverka. I dag saknas dock både strategisk styrning och en tydlig målbild för utvecklingen. Det gör att planeringsförutsättningarna blir otydliga. Vilka är behoven, vilka åtgärder ska prioriteras och vilka kostnader är vi beredda att ta? Dessa frågor behöver besvaras.
I Sverige finns i dag cirka 1 500 mil järnväg med ett stort antal tunnlar, broar, stationer, depåer och terminaler. I den svenska tåg- och järnvägsindustrin finns cirka 300 företag med 25 000 anställda. Samtidigt fyller järnvägen en viktig och många gånger avgörande funktion för samhälle och näringsliv genom att säkerställa kompetensförsörjning och varuleveranser. Ändå saknas det en godsvision för hur järnvägen som system ska användas och utvecklas på bästa sätt.
Nu ligger konkreta förslag på bordet. Vi hoppas att regeringen tar tillvara denna möjlighet att visa handlingskraft och i praktiken ställa sig bakom sina uttalanden om satsningar på svensk industri, export och nya arbetstillfällen.