Swedtrain svarar Trafikverket om Nationell plan

Swedtrain har nu svarat på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. Bland de viktigaste synpunkterna finns att nya stambanor måste byggas snabbare och att Trafikverket måste sluta skjuta fram ERTMS.

Hur vi ska vårda och utveckla vår gemensamma infrastruktur för en framtid där hållbar resande än bättre möjliggörs är viktiga frågor. Därför har Swedtrain nu lämnat svar på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. I många delar är Trafikverkets förslag en start utifrån givna förutsättningar, men det finns ett antal frågor som kvarstår och måste hanteras. Nedan följer en sammanfattning av våra synpunkter. Swedtrains remissvar i sin helhet finns att läsa här.

Sammanfattning av våra synpunkter:

  • Nya stambanor – Nya stambanor måste byggas snabbare och effektivare. Swedtrain stödjer fortsatt Trafikverkets förslag om att stambanorna bör lånefinansieras och i första hand hanteras utanför Nationell plan. Swedtrain anser även att det bör ligga i en egen organisation, utanför Trafikverkets organisation. Med Trafikverkets organisation kommer man inte kunna genomföra detta i den hastighet som krävs.
  • ERTMS – Är en förutsättning för att digitalisera järnvägen och en kostnadseffektiv investering för att öka tillgänglig kapacitet i befintlig anläggning. Därför anser Swedtrain att införandetakten jämfört med plan måste minst dubbleras och större områden behöver bli färdiga samtidigt, vilket också minskar totalkostnaden. Vi måste ha ERTMS utrullat i stomnätet senast 2030 och följa TEN-T förordningen. Trafikverket måste sluta skjuta fram denna viktiga satsning – annars kommer vi aldrig få en digitaliserad järnväg.
  • Teknik och digitalisering – Förutom ERTMS finns många andra tekniska lösningar som snabbt kan öka kapaciteten i befintlig anläggning. Trafikverket måste tydligare prioritera att identifiera lösningar, vara öppna för och ha avsatta medel för investeringar avseende uppgradering och utveckling av anläggningen.
  • Utveckla det vi har – Vi föreslår projektet Rusta upp Sverige där det görs historiska satsningar för att rusta upp den svenska underhållsskulden, på högre nivåer än vad som föreslås i förslaget till nationell plan. Genom att tillåta en ökad belåning kan vi ta tillbaka det vi förlorat och långsiktigt få en bättre ekonomi. Samtidigt som vi gör det måste Trafikverket dessutom säkerställa att vi uppgraderar och inte bara underhåller det vi redan har.
  • Satsa på forskning och innovation – I många delar är förslaget bra, men fördelningen mellan järnväg och bilväg, som baseras på vidmakthållande istället för total budget, behöver göras om till att baseras på total budget. På så sätt kommer resurser till relevant forskning för att möta de stora satsningar på järnväg som ska göras.
  • En värld i förändring – Med pandemin bakom oss kommer vi sannolikt se förändringar i var man bor och var man arbetar. Vi tror att detta kommer öka resorna och bidra till andra typer av resor. Här tycker vi inte att Trafikverket tillräckligt tar hänsyn till de möjligheter till produktivitetsvinster som resandet på järnväg ger för samhället, när man kan resa och arbeta samtidigt. Något som inte gäller för något annat transportmedel.
  • Baktung plan – Även om en stor andel av investeringsbudgeten utgörs av järnvägssatsningar, så är det olyckligt att många av de viktiga satsningarna ligger sent i planperioden. I förslaget läggs de dessutom ännu senare än i förra planen och eftersom avsatt ram inte räcker till en snabb upprustning av järnvägar, samt en rejäl och fokuserad utbyggnad av järnvägens kapacitet, sprids resurserna tunt över flera objekt med resultatet att underhållsskulden ökar. Det krävs större satsningar som sker tidigare i plan, inklusive att Trafikverket får tillgång till medlen tidigare i perioden.
  • Trafikverket som organisation – Det krävs en kraftfull och effektiv genomförandeorganisation för att hantera de stora projekt som måste genomföras i en mycket högre hastighet. Om vi ska kunna klara att nå våra mål, både gällande klimat och framtida infrastruktur, så måste stora förändringar ske på Trafikverket. Vi måste gå från ord till handling och utveckling i en, för Trafikverket, rekordhög hastighet. Här finns mycket att lära av näringslivet och inte minst många av våra innovativa startups. Därför bör de utvecklingsprojekt som har möjlighet läggas i separata organisationer. Dessutom behöver Trafikverket bli modigare i sina upphandlingar, våga arbeta med mer funktions- och innovationsupphandling.
  • Kompetensbrist – Det råder stor kompetensbrist i branschen, något som riskerar att försena och fördyra många av de satsningar som är planerade. Därför är det viktigt att järnvägens kompetensförsörjning lyfts mer och att fokus läggs på att stärka kompetensförsörjningen med riktade utbildningsinsatser.

Läs hela vårt svar här.